jag hatar känslan av att känna mig otillräcklig, det ständiga dåliga samvetet, för hur man än vrider och vänder på saker och ting så mår man alltid dåligt över något. jag önskar ibland att det vore möjligt att klona sig själv och vara alla till lags! jag valde idag att stanna hemma med J, som febern bara verkar stiga på dag för dag! i morse toppade vi på 40.0! jag har aldrig sett henne så ynklig, att knappt orka hålla ögonen öppna, inte orka titta på tv ens. jag trodde att jag skulle kunna lämna henne ensam under dom timmarna som jag skulle ha arbetat idag, men jag kände på en gång när hon vaknade i morse att jag aldrig skulle kunna lämna söta lilla ömtåliga härtegullet ensam idag! M är borta.. (förresten, jag har knappt sett honom på halva veckan känns det som.) summa= jag får jättedåligt samvete över att inte kunna jobba, att sätta mina arbetskompisar i skiten. -och hade jag ändå åkt och jobbat, lämnat dottern själv så hade jag mått apa över det..! fyy tusan för detta.

jag var rätt orolig ett tag i morse faktiskt, ringde rådgivningen och tårarna fick jag mota bort gång på gång.. men det är alltid skönt att prata med någon och jag blev lugn efter samtalet, och nu har vi tillfälligt fått ner tempen en del!

lite sur är jag åxå över att tydligen M´s nöjen går före mitt jobb..? fast å andra sidan så sa jag ju att hon nog skulle kunna vara själv dessa timmar, men det var ju innan vi visste att hon skulle bli ännu sämre!

jaja, J är piggare, besluten är tagna och barnen kommer alltid i första hand, så sluta älta nu, Nina!

trött, tröttare, tröttast på att städa är jag i alla fall, så idag gick jag över till bakning och gjorde en laddning bullar. 47 st blev det- så nu har jag laddat frysen för ett bra tag framöver :)